Parti 12. J.R. Capablanca–O. Chajes
Franskt parti. New York, 1918. Resultat 1-0.
New York, 1918. Vit: J.R. Capablanca. Svart: O. Chajes.
1.e4 e6 2.d4 d5 3.Sc3 Sf6 4.Ld3.
Inte det mest omtyckta draget, men ett fullkomligt naturligt utvecklingsdrag, och följaktligen kan det inte vara dåligt.
4...dxe4.
I denna ställning spelas i allmänhet 4...c5 i stället för textdraget.
5.Sxe4 Sbd7 6.Sxf6+ Sxf6 7.Sf3 Le7.
8.De2.
Detta spelas för att förhindra ...b6, följt av ...Lb7, som är den vanliga utvecklingsformen för svart i denna variant. Om svart nu spelar 8...b6 följer 9.Lb5+ Ld7 10.Se5, och vit får en betydande ställningsfördel.
8...O-O 9.Lg5 h6.
Svart kunde naturligtvis inte spela ...b6 på grund av Lxf6, följt av De4.
10.Lxf6 Lxf6 11.De4 g6.
Detta försvagar svarts kungsflygel. ...Te8 var det rätta draget.
12.h4.
12...e5.
Detta är bara att ge upp en bonde för att snabbt få ut damlöparen. Men eftersom han inte får någon kompensation för bonden är draget dåligt. Han borde ha spelat 12...Dd5 och försökt kämpa vidare på det sättet. Fortsättningen kunde ha blivit: 13.Df4 Lg7 14.Dxc7 Lxd4 15.Sxd4 Dxd4 16.O-O-O, med betydande ställningsfördel för vit. Textdraget kan betraktas som en mild form av självmord.
13.dxe5 Lf5 14.Df4 Lxd3 15.O-O-O Lg7 16.Txd3 De7 17.Dc4.
För att hindra den svarta damen från att komma in i spelet.
17...Tad8 18.Thd1.
En bättre plan hade varit att spela 18.Te1, med hotet e6.
18...Txd3 19.Txd3 Te8 20.c3 c6.
Om 20...Lxe5 21.Sxe5 Dxe5 följer naturligtvis 22.Te3. Med en bonde mindre kämpar svart mycket hårt.
21.Te3.
Bonden måste nu försvaras efter svarts senaste drag, eftersom svart efter ...Lxe5, Sxe5 Dxe5, Te3 nu kunde spela ...Db8 och därmed försvara tornet.
21...c5 22.Kc2 b6 23.a4.
Vits plan är nu att låsa fast damflygeln för att fritt kunna manövrera på den andra flygeln, där han har materiell övervikt.
23...Dd7 24.Td3 Dc8 25.De4 De6 26.Td5 Kf8 27.c4 Kg8.
Svart ser att han nu står i sin bästa försvarsställning och väntar därför på att vit ska visa hur han tänker bryta igenom. Han lägger naturligtvis märke till att den vita springaren står i vägen för f-bonden, som inte kan gå fram till f4 för att försvara, eller snarare stödja, bonden på e5.
28.b3 Kf8 29.Kd3 Kg8 30.Td6 Dc8 31.Td5 De6 32.g4 Kf8 33.Df4 Kg8 34.De4 Kf8.
Svart fortsätter att avvakta utvecklingen. Han ser att om 35.h5 gxh5 36.gxh5 så går damen till h3, och vit får möta allvarliga svårigheter. I denna situation beslutar vit att den enda vägen är att föra sin kung till g3, för att försvara fälten h3 och g4, där den svarta damen annars kunde bli besvärlig.
35.Ke2 Kg8 36.Kf1 Kf8 37.Kg2 Kg8 38.Kg3 Kf8.
Nu när vit har fullbordat sin kungsmarsch är han redo att gå fram.
39.h5 gxh5.
39...g5 skulle besvaras med 40.Df5, med vunnet parti.
40.gxh5 De7.
Mot 40...Kg8 skulle vit spela 41.Dg4, som praktiskt taget tvingar fram dambyte, varefter vit skulle ha föga besvär att vinna slutspelet, eftersom svarts löpare inte kunde göra mycket skada i den uppkomna ställningen.
41.Df5 Kg8.
Svart förbiser styrkan i 42.Td7. Hans bästa försvar var 41...Td8, varpå vit antingen kunde föra fram kungen eller spela Sh4, med hotet Sg6+.
42.Td7 Lxe5+.
Detta förlorar en pjäs, men svarts ställning var helt hopplös.
43.Kg4 Df6 44.Sxe5 Dg7+ 45.Kf4, och svart gav upp.
Intresset i detta parti ligger huvudsakligen i öppningen och i den vita kungens marsch under partiets slutskede. Det är ett exempel på hur kungen blir en stridande pjäs, även medan damerna fortfarande finns kvar på brädet.