Parti 10. J.R. Capablanca–F.J. Marshall

Petroffs försvar. S:t Petersburg, 1914. Resultat 1-0.

S:t Petersburg, 1914. Vit: J.R. Capablanca. Svart: F.J. Marshall.

1.e4 e5 2.Sf3 Sf6 3.Sxe5 d6 4.Sf3 Sxe4 5.De2 De7 6.d3 Sf6 7.Lg5.

Spelat av Morphy, och ett mycket fint drag. Poängen är att om svart byter damer kommer han att ligga ett tempo efter i utvecklingen och följaktligen få ett trångt parti, om vit spelar exakt.

7...Le6.

Marshall ansåg vid den tiden att detta var det bästa draget och spelade det därför hellre än 7...Dxe2+.

8.Sc3 h6 9.Lxf6 Dxf6 10.d4 Le7 11.Db5+ Sd7 12.Ld3.

Ställningen efter 12.Ld3.

▶ StudieAnalysbräde

Det är nu dags att granska öppningens resultat. På vits sida finner vi de lätta pjäserna väl placerade och damen ute på en, det är sant, något udda plats, men säker för angrepp och faktiskt angripande en bonde. Vit är också redo att rockera. Vits ställning är uppenbarligen fri från fara, och hans pjäser kan lätt manövrera.

På svarts sida lägger vi först märke till att han har behållit båda sina löpare, otvivelaktigt en fördel; men å andra sidan finner vi hans pjäser alltför hopträngda och damen i fara att bli angripen utan att ha något bra fält att gå till. Löparen på e7 har ingen rörelsefrihet och spärrar damen, som i sin tur spärrar löparen. Dessutom kan svart inte rockera kort, eftersom 12...O-O 13.Dxb7 Tab8 14.De4, med mattot, vinner en bonde. Inte heller kan han rockera långt, eftersom 12...O-O-O 13.Da5 skulle försätta svarts parti i överhängande fara, då han inte kan spela 13...a6 på grund av 14.Lxa6, och inte heller 13...Kb8 på grund av 14.Sb5. Följaktligen måste vi dra slutsatsen att öppningen helt och hållet har utfallit till vits fördel.

12...g5.

För att ge plats åt damen, och hotar också ...g4.

13.h3 O-O.

Ger upp en bonde i ett försök att befria sitt spel och ta initiativet. Det var svårt för honom att hitta ett drag, eftersom vit hotade Se4, och skulle svart gå med damen till g7 så följer 14.d5 Lf5 15.Sxg5 och därefter Lxf5.

Red. anm.: Originalet har "Kt x P ch", men 15.Sxg5 ger inte schack; schackmarkeringen är sannolikt ett tryckfel.

14.Dxb7 Tab8 15.De4 Dg7 16.b3 c5.

För att bryta upp vits centrum, föra springaren till c5 och därmed lägga grunden till ett våldsamt angrepp mot vits kung. Planen misslyckas dock, som den alltid måste i sådana fall, eftersom svarts utveckling ligger efter och hans pjäser följaktligen inte är riktigt placerade.

17.O-O cxd4 18.Sd5.

Ett enkelt drag, som fullständigt omintetgör svarts plan. Svart kommer nu inte att få någon samverkan mellan sina pjäser, och eftersom hans bönder alla är svaga kommer han förr eller senare att förlora dem.

Ställningen efter 18.Sd5.

Analysbräde

18...Ld8 19.Lc4 Sc5 20.Dxd4 Dxd4.

Att han måste byta damer när han har en bonde mindre visar att svarts parti är förlorat.

21.Sxd4 Lxd5 22.Lxd5 Lf6 23.Tad1 Lxd4.

Springaren var alltför hotfull. Men det slutspel som nu uppstår är ett där löparen är starkare än springaren, vilket gör svarts belägenhet förtvivlad. Partiet har inget vidare intresse, och det är bara på grund av dess värde som studie av denna variant av Petroffs försvar som jag har tagit med det. Svart kunde kämpa vidare till det sextionde draget på grund av en del svagt spel från vits sida. Resten av dragen anges bara för formens skull.

24.Txd4 Kg7 25.Lc4 Tb6 26.Te1 Kf6 27.f4 Se6 28.fxg5+ hxg5 29.Tf1+ Ke7 30.Tg4 Tg8 31.Tf5 Tc6 32.h4 Tgc8 33.hxg5 Tc5 34.Lxe6 fxe6 35.Txc5 Txc5 36.g6 Kf8 37.Tc4 Ta5 38.a4 Kg7 39.Tc6 Td5 40.Tc7+ Kxg6 41.Txa7 Td1+ 42.Kh2 d5 43.a5 Tc1 44.Tc7 Ta1 45.b4 Ta4 46.c3 d4 47.Tc6 dxc3 48.Txc3 Txb4 49.Ta3 Tb7 50.a6 Ta7 51.Ta5 Kf6 52.g4 Ke7 53.Kg3 Kd6 54.Kf4 Kc7 55.Ke5 Kd7 56.g5 Ke7 57.g6 Kf8 58.Kxe6 Ke8 59.g7 Txg7 60.a7 Tg6+ 61.Kf5, och svart gav upp.

Spela igenom partiet

▶ Studie

← Parti 9 · Parti 11 →