Parti 9. J.R. Capablanca–R. Teichmann

Damgambit avslaget. Berlin, 1913. Resultat 1-0.

Berlin, 1913. Vit: J.R. Capablanca. Svart: R. Teichmann.

1.d4 d5 2.Sf3 Sf6 3.c4 e6 4.Lg5 Le7 5.Sc3 Sbd7 6.e3 O-O 7.Tc1 b6 8.cxd5 exd5 9.Lb5.

En egen uppfinning, tror jag. Jag spelade den på ett ögonblicks ingivelse, helt enkelt för att ändra partiets normala förlopp. Vanligen går löparen till d3, eller till a6 efter Da4. Textdraget är till sin natur ett vanligt utvecklingsdrag, och eftersom det inte bryter mot någon princip kan det inte vara dåligt.

9...Lb7 10.O-O a6 11.La4 Tc8 12.De2 c5 13.dxc5 Sxc5.

Om 13...bxc5 14.Tfd1, och vit skulle spela på att vinna en av svarts centrumbönder. Nackdelen med textdraget är att det lämnar svarts d-bonde isolerad och följaktligen svag och utsatt för angrepp.

14.Tfd1 Sxa4.

Alternativet hade varit 14...b5 15.Lc2 b4 16.Sa4 Sce4.

15.Sxa4 b5 16.Txc8 Dxc8 17.Sc3 Dc4.

Svart siktar på dambyte för att behålla de två löparna i slutspelet, men i denna ställning är det ett misstag, eftersom löparen på b7 är overksam och inte på något sätt kan komma in i spelet, såvida inte svart ger upp den isolerade d-bonden som löparen måste försvara.

18.Sd4.

Naturligtvis inte 18.Td4, på grund av 18...Dxe2 19.Sxe2 Tc8, och det skulle inte finnas något bra sätt att förhindra ...Tc2.

18...Dxe2 19.Scxe2.

Lägg märke till samordningen av springarnas drag. De manövreras så att säga kedjevis, för att hela tiden ha en av dem antingen på d4 eller redo att gå dit. Nu hotar vit att ta den öppna linjen och tvingar därför fram svarts nästa drag.

19...Tc8.

Ställningen efter 19...Tc8.

▶ StudieAnalysbräde

Eleven bör noggrant studera denna ställning. Det tycks inte finnas någon särskild fara, men som vit ska visa kan svart sägas vara förlorad. Om partiet inte är helt förlorat är försvaret åtminstone av det allra svåraste slaget; jag måste faktiskt erkänna att jag inte ser något tillfredsställande försvar mot vits nästa drag.

20.Sf5 Kf8.

Om 20...Ld8 21.Sd6 Tc7 22.Sxb7 Txb7 23.Lxf6 Lxf6 24.Txd5 Tc7 25.Td2, och vit har en bonde mer. Om löparen i det 20:e draget går någon annanstans, så följer Lxf6, som dubblerar f-bonden och isolerar alla svarts bönder på kungsflygeln.

21.Sxe7 Kxe7 22.Sd4 g6.

Detta är praktiskt taget tvunget, eftersom vit hotade Sf5+. Lägg märke till att den svarta springaren är bunden på ett sådant sätt att ingen lättnad kan skaffas utom genom att ge upp h-bonden eller genom att överge den öppna linjen med tornet, vilket vore förödande, eftersom vit omedelbart skulle ta den.

23.f3.

Ställningen efter 23.f3.

Analysbräde

23...h6.

Svart kunde inte göra något annat än att vänta med tornet längs den öppna linjen, eftersom vit skulle ta linjen så snart tornet lämnade den. Vit, å andra sidan, hotar att marschera upp med kungen till e5 via f2, g3 och f4, efter att naturligtvis först ha förberett vägen. Svarts bästa chans var därför att ge upp en bonde, som i texten, för att befria springaren.

24.Lxh6 Sd7 25.h4 Sc5 26.Lf4 Se6.

Svart byter springare för att få olikfärgade löpare, vilket ger honom den bästa remichansen.

27.Sxe6 Kxe6.

27...fxe6 vore sämre, eftersom vit då skulle kunna placera sin löpare på e5.

28.Td2 Th8.

Ställningen efter 28...Th8.

Analysbräde

Svart vill tvinga fram Lg3. g3 vore dåligt på grund av ...d4, som skulle föra in den svarta löparen i spelet, även om vit kunde svara e4. Textdraget är dock svagt, som snart ska visa sig. Hans bästa chans var att spela ...b4 och följa upp med ...a5 och ...La6. Vit kunde under tiden spela g4 och h5 och skaffa sig en fribonde, som med riktigt spel borde vinna.

29.Tc2 Tc8 30.Txc8 Lxc8.

Nu finns det olikfärgade löpare, men trots det har vit ett lättvunnet parti.

31.Kf2.

Ställningen efter 31.Kf2.

Analysbräde

31...d4.

Praktiskt taget tvunget. Annars skulle den vita kungen marschera upp till d4 och sedan till c5 och vinna svarts bönder på damflygeln. Om svart försökte stoppa detta genom att ställa sin kung på c6, skulle den vita kungen tränga in via e5 på svarts kungsflygel och vinna lika lätt.

32.exd4 Kd5 33.Ke3 Le6 34.Kd3 Kc6 35.a3 Lc4+ 36.Ke3 Le6 37.Lh6.

Det är bättre att inte förhasta g4 på grund av ...f5; även om vit skulle vinna i alla fall, skulle det ta längre tid. Nu hotar den vita kungen att hjälpa till genom att tränga in via f4, efter att löparen placerats på g7, där den inte bara skyddar d-bonden utan indirekt också b-bonden.

37...Kd5 38.Lg7, och svart gav upp.

Eleven borde vid det här laget ha insett den enorma betydelsen av att spela alla slags slutspel väl. I detta parti siktade vit, återigen praktiskt taget från öppningen, inte på något annat än att isolera svarts d-bonde. När han väl uppnått det försökte han skaffa sig, och fick lyckligtvis, en annan ställningsfördel på ett annat håll, som omsattes i den materiella fördelen av en bonde. Sedan drev han, genom exakt spel i slutspelet, gradvis hem sin fördel. Detta slutspel har förtjänsten att ha spelats mot en av världens främsta spelare.

Spela igenom partiet

▶ Studie

← Parti 8 · Parti 10 →