Parti 5. E. Lasker–J.R. Capablanca

Ruy Lopez. S:t Petersburg, 1914. Resultat 1-0.

S:t Petersburg, 1914. Vit: dr E. Lasker. Svart: J.R. Capablanca.

1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lb5 a6 4.Lxc6.

Syftet med detta drag är att snabbt framkalla ett mittspel utan damer, där vit har fyra bönder mot tre på kungsflygeln, medan svarts bondeöverskott på andra flygeln i viss mån uppvägs av att en av svarts bönder är dubblerad. Å andra sidan har svart fördelen att behålla två löpare, medan vit bara har en.

4...dxc6 5.d4 exd4 6.Dxd4 Dxd4 7.Sxd4 Ld6.

Svarts tanke är att rockera kort. Hans skäl är att kungen bör stanna på den svagare flygeln för att senare kunna möta framryckningen av vits bönder. Teoretiskt finns det mycket som talar för detta resonemang, men huruvida det i praktiken vore det bästa systemet skulle vara tämligen svårt att bevisa. Eleven bör lägga märke till att om nu alla pjäser byttes av skulle vit i praktiken ha en bonde mer och därför ett vunnet slutspel.

8.Sc3 Se7.

En fullständigt sund utvecklingsform. På inget annat sätt skulle den svarta springaren kunna utvecklas lika snabbt eller lika bra. e7 är den naturliga platsen för den svarta springaren i denna variant, för att inte spärra svarts bönder, och också för att i vissa fall kunna gå till g6. Det finns också möjligheten att den går till d4 via c6 efter ...c5.

9.O-O O-O 10.f4.

Detta drag ansåg jag svagt då, och det gör jag fortfarande. Det lämnar e-bonden svag, såvida den inte går fram till e5, och det gör det också möjligt för svart att binda springaren med ...Lc5.

10...Te8.

Bäst. Det hotar ...Lc5+, och på Le3 följer ...Sd5. Det förhindrar också Le3 på grund av ...Sd5 eller ...Sf5.

11.Sb3 f6.

Förberedelse för ...b6, följt av ...c5 och ...Lb7 i samverkan med ...Sg6, vilket skulle försätta vit i stora svårigheter att möta det kombinerade angreppet mot de två centrumbönderna.

12.f5.

Ställningen efter 12.f5.

▶ StudieAnalysbräde

Det har felaktigt hävdats att detta vinner partiet, men jag skulle inte önska mig något hellre än att få en sådan ställning igen. Det krävdes flera misstag från min sida för att jag till sist skulle hamna i en förlorad ställning.

12...b6 13.Lf4.

Ställningen efter 13.Lf4.

Analysbräde

13...Lb7.

Spelat mot mitt bättre vetande. Det rätta draget var naturligtvis ...Lxf4. Dr Lasker ger följande variant: 13...Lxf4 14.Txf4 c5 15.Td1 Lb7 16.Tf2 Tad8 17.Txd8 Txd8 18.Td2 Txd2 19.Sxd2, och han hävdar att vit står bäst. Men som Nimzowitsch påpekade direkt efter partiet är 16...Tad8, som ges i dr Laskers variant, inte bäst. Om 16...Tac8! får vit stora svårigheter att hålla remi, eftersom det inte finns något bra sätt att hindra svart från att spela ...Sc6, följt av ...Se5 med hotet ...Sc4. Och skulle vit försöka möta denna manöver genom att dra tillbaka springaren från b3, så kan den svarta springaren gå till d4, och den vita bonden på e4 blir angreppsmålet. Även om man tar dr Laskers variant försvinner dock varje eventuell fördel genast om svart spelar 19...Sc6, med hoten ...Sb4 och ...Sd4, av vilka inget kan förhindras. Om vit svarar 20.Sd5, så håller svart åtminstone remi med 20...Sd4. Efter 19...Sc6 hotar svart faktiskt så många saker att det är svårt att se hur vit ska kunna undvika att förlora en eller flera bönder.

14.Lxd6 cxd6 15.Sd4.

Det är ett egendomligt men sant faktum att jag inte såg detta drag när jag spelade 13...Lb7, annars skulle jag ha spelat det rätta draget 13...Lxf4.

15...Tad8.

Partiet är ännu långt ifrån förlorat, eftersom svart mot springarens intrång senare kan spela ...c5, följt av ...d5.

16.Se6 Td7 17.Tad1.

Ställningen efter 17.Tad1.

Analysbräde

Jag var nu på väg att spela ...c5, följt av ...d5, som jag trodde skulle ge mig remi, men plötsligt blev jag ärelysten och trodde att jag kunde spela textdraget, 17...Sc8, och senare offra kvaliteten mot springaren på e6, vinna en bonde för den och lämna vits e-bonde ännu svagare. Jag tänkte genomföra denna plan antingen före eller efter ...g5, allt efter omständigheterna. Låt oss nu analysera: 17...c5. Om 18.Sd5 Lxd5 19.exd5 b5, och en noggrann analys visar att svart inte har något att frukta. Svarts plan skulle i detta fall vara att föra sin springare till e5 via c8, b6 och c4 eller d7. Vidare: 17...c5 18.Tf2 d5 19.exd5 Lxd5 20.Sxd5 (bäst, eftersom 20.Tfd2 Lxe6 ger svart fördelen) 20...Txd5 21.Txd5 Sxd5, och det finns inget bra skäl till att svart skulle förlora.

17...Sc8 18.Tf2 b5 19.Tfd2 Tde7 20.b4 Kf7 21.a3 La8.

Än en gång byter jag plan, och den här gången utan något bra skäl. Hade jag nu spelat 21...Txe6 22.fxe6+ Txe6, som jag tänkt göra när jag gick tillbaka med springaren till c8, tvivlar jag starkt på att vit hade kunnat vinna partiet. Det hade åtminstone varit ytterst svårt.

22.Kf2 Ta7 23.g4 h6 24.Td3 a5 25.h4 axb4 26.axb4 Tae7.

Detta har naturligtvis inget syfte nu. Svart, med ett dåligt parti, famlar efter ett drag. Det hade varit bättre att spela ...Ta3 för att behålla den öppna linjen och samtidigt hota att föra ut springaren via b6 till c4.

27.Kf3 Tg8 28.Kf4 g6.

Återigen dåligt. Vits två senaste drag var svaga, eftersom den vita kungen inte uträttar något här. Han borde ha spelat tornet till g3 i det 27:e draget. Svart borde nu ha spelat ...g5+. Efter att ha missat denna chans har vit allt i sin hand och avslutar partiet mycket exakt, och svart blir mer hjälplös för varje drag. Partiet behöver inga fler kommentarer, förutom att mitt spel genomgående var av en helt obeslutsam karaktär. När en plan väl är gjord måste den om möjligt genomföras. Vad gäller vits spel anser jag att hans 10:e och 12:e drag var mycket svaga; han spelade bra därefter fram till det 27:e draget, som var dåligt, liksom hans 28:e drag. Resten av hans spel var bra, troligen perfekt.

29.Tg3 g5+ 30.Kf3 Sb6 31.hxg5 hxg5 32.Th3 Td7 33.Kg3 Ke8 34.Tdh1 Lb7 35.e5 dxe5 36.Se4 Sd5 37.S6c5 Lc8 38.Sxd7 Lxd7 39.Th7 Tf8 40.Ta1 Kd8 41.Ta8+ Lc8 42.Sc5, och svart gav upp.

Spela igenom partiet

▶ Studie

← Parti 4 · Parti 6 →